Konstmuseiarkitektur / Art Museum Architecture Svenska 2015

Från Altes Museum i Berlin och Londons National Gallery till MAXXI i Rom och Louvren Abu Dhabi. I nummer 7 av Skiascope undersöks konstmuseiarkitektur med utgångspunkt i de senaste decenniernas många nyuppförda och tillbyggda konstmuseer. Vi frågar oss varför konstmuseer ser ut som de gör, hur olika syn på konsten och konstmuseets roll i samhället har satt avtryck i arkitekturen. Hur har förståelsen av konstmuseets roll och funktion förändrats från 1800-talet fram till idag? Idag är byggnaden ofta ett viktigare varumärke för museet än dess samling. Denna förändring har medfört spektakulära byggnader som ofta brister i funktionalitet. Men det finns också exempel på konstmuseiarkitektur som håller sig mer i bakgrunden. Arkitekternas visioner stämmer inte alltid överensstämmer med museernas behov. En förklaring till denna diskrepans har författarna funnit i att museets funktioner idag har utvidgats. Museala och pedagogiska funktioner utmanas av kommersiella. Museer har blivit platser för umgänge och konsumtion, lika väl som platser där man upplever konst. Arkitekturen medverkar aktivt i denna kommersialisering av museet. Som jämförelse behandlas även konstmuseiarkitektur från det tidiga 1800-talet, en tid då flera klassiska konstmuseer uppfördes. Undersökningen visar att konstmuseet alltsedan 1800-talet haft en komplex relation till offentligheten. Museer visar inte bara konst, de skapar också föreställningar om vad konst är. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope ges sedan 2009 ut av museets forskningsavdelning. Namnet är hämtat från ett instrument skapat för att kunna studera enskilda verk i 1800-talets täta museihängningar. Liksom skiascopet är skriftseriens ledstjärna fokusering. I varje nummer undersöks betydelsefulla frågor som rör konst och konstmuseer.