Hjärtats skrifter Svenska 2007

Hjärtats skrifter är en undersökning av brevet som kommunikationsform under 1700-talet. Brevkulturen i 1700-talets Tyskland betraktas som ett av startskotten för vad som brukar kallas den moderna tiden. I denna studie granskas brevkulturens funktion och betydelse för det epistemiska skifte som äger rum under senare hälften av 1700-talet. Undersökningens utgångspunkt är korrespondensen mellan de tyska diktarna Anna Louisa Karsch och Johann Wilhelm Ludwig Gleim. Gleim var en av sin tids mest uppburna kulturpersonligheter, vars vän- och bekantskapskrets utgör ett slags ”vem är vem” för den tyska upplysningen: Herder, Wieland, Klopstock, Lessing, Gellert, Winckelmann med flera. Gleims diktarkollega, Anna Louisa Karsch, var i flera avseenden hans motsats. Hon var en kvinna av folket med två misslyckade äktenskap bakom sig då hon år 1761, vid en ålder av 40 år, fick sitt litterära genombrott i Berlins salonger och hyllades som naturbegåvning. Karsch förkroppsligade estetiska och poetologiska frågeställningar i samtiden genom det faktum att hon som kvinna utan formell utbildning kunde dikta. Därigenom kom hon att få en paradigmatisk funktion i tidens kulturliv. Deras korrespondens, skriven mellan åren 1761-1791, utgör ett unikt källmaterial till de litterära, kulturella och sociala strömningar som förebådar den tyska litteraturens guldålder..