سوئدی 1402

"…melankoliskt, skört och samtidigt starkt och bedövande vackert. Jag simmar njutande runt där i språket…"

Sveriges Radio Kulturnytt

"Hur just konsten påverkas och påverkar livet och tillvaron – där är ett andra tema i denna faktiskt storslagna roman som har allt det där jag brukar falla för: ett ämne som äter sig in i själen, och ett språk som både förför och jordar."

Sydsvenskan

"Finstämt, vackert, poetiskt." Femina

"Målarrocken är öppen. Hälarna är spruckna, tånaglarna gula, oklippta. Hon står still framför målningen. Det grå håret sticker fram under kepsen. Runt halsen hänger glasögonen i bandet. Hon håller penseln i höger hand och stöder armbågen med vänsterhanden. Hon svettas lite, pannan blänker, hon är mycket blek. Det är självporträttet hon håller på med."

Marianne är en framgångsrik konstnär som alltid hållit dörren till sin ateljé stängd. Nu arbetar hon med en sista målning som ingen ännu har fått se. Dottern Anna står plötsligt ensam efter ett långt äktenskap och har bråttom för att hinna leva fullt ut igen. Under en sista natt försöker mor och dotter, tätt sammanbundna av sin familjehistoria, greppa livet som det blev. Skäret berättar om de levande och de döda, om skapandets stängda dörrar. Om konstens pris och kärlekens. Om att tiden är en vän.