سوئدی 1401

HÄLSINGEGÅRDARNAS SKÖRA SKÖNHET Stadens prydnad och prydlighet var riktlinje och norm för styrande och invånare inför förändringar i stadsbilden i en norrländsk trästad under 1700- och 1800-talen. De medvetna estetiska målsättningar som präglade stadens gårdar motsvaras av kvaliteten i arkitektur och inredningskultur också på landsbygden i Hälsingland. Gården var en medveten skapelse. Gårdsägaren var ställd inför höga krav. Landsbygdens gård var även den underordnad en större helhet; byn, socknen, landskapet och socknens estetik. Likväl har varje gård sin individualitet. Bakom tillkomsten av förnämliga utsmyckningar finns en konstnärlig strävan i samspel med arkitekturens integritet. Utsmyckning koncentrerades till ingång och interiör. I fönstren sattes grällt dekormålade rullgardiner, i våra ögon överdådiga, som smyckande skydd för solen. Till gårdens prydnad gör gällande att skönhet, prydlighet, var en målsättning i sig på en gård någon höll i verktygen, någon tänkte, någon använde sina sinnen.