سوئدی 1397

I avhandlingen har tre anknytningspunkter mellan förvaltningsprocessen och rättegångsbalken identifierats. En är att förvaltningsprocesslagen (1971:291) innehåller ett betydande antal hänvisningar till regler i RB. En annan anknytning är att det finns regler i förvaltningsprocesslagen, vilka har likartad utformning som regler i rättegångsbalken. Därutöver har Högsta förvaltningsdomstolen i vissa fall vid bedömningen av en oreglerad processuell situation i förvaltningsprocesslagen hänfört sig till en regel i rättegångsbalken. Rättegångsbalken har utarbetats uteslutande med tanke på processen i allmän domstol och bygger på andra processuella principer än förvaltningsprocessen.

Mot bakgrund av de karaktärsdrag som bär upp förvaltningsprocessen är det inte självklart att en regel i rättegångsbalken kan tjäna till ledning vid förvaltningsdomstolarnas handläggning. I detta ligger en svårighet att kunna avgöra i vilka processuella situationer regler i rättegångsbalken kan och får användas i förvaltningsprocessen, samt hur en regel i rättegångsbalken ska tillämpas med beaktande av de förvaltningsprocessuella karaktärsdragen.

I avhandlingen analyserar författaren vilken roll eller funktion rättegångsbalken har i förvaltningsprocessen och vilken betydelse förvaltningsprocessens karaktärsdrag därvid har. Frågor som behandlas är vilka centrala skillnader det finns mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen samt på vilket sätt rättegångsbalken används i förvaltningsprocessen i de tre nämnda typsituationerna.

Michaela Ribbing är verksam som adjunkt inom offentlig rätt vid Stockholms universitet.