سوئدی 1392

Hon kom till toget varje fredag. En prydlig gammal dam med schalett och kappa, och med armarna fulla av inköpskassar. Och varje fredag köpte hon en bukett blommor i blomsterståndet. Alla på torget tyckte om den gamla damen. Men så en fredag kom hon inte, och vi får veta att hon har dött i sömnen. Sånt händer när man är gammal. Sånt är livet, och livet går alltid vidare. Också på det lilla torget i den lilla staden. Men alla torget minns med värme den gamla damen som var så rar och fin.

Det är ett rätt ovanligt tema för en barnbok, för den handlar inte om döden, utan om den goda döden som en helt naturlig del av livet. Boken utspelar sig på torget i en liten stad i Frankrike, och bilderna andas en förtjusande lätthet och flöder över av charm.

Bilderna hålls i en mild pastellfärgad skala och är fulla av detaljer med både människor och miljöer. Texten har en lika mild och ödmjuk ton, men väjer inte för att använda vissa "svårare" och kanske, i sammanhanget, ovanliga ord och begrepp. Det är fint.
Annakarin Lindberg, Bibliotekstjöänst, häfte 13119675