سوئدی 1388

De sakrättsliga momenten har länge varit föremål för kritik och det har ifrågasatts om gällande svensk sakrätt skapar onödiga hinder vid överlåtelser och finansiering av näringsverksamhet. Genom Högsta domstolens praxis har traditions- och denuntiationsprinciperna utvecklats för att möjliggöra transaktioner som har ansetts skyddsvärda. Syftet med avhandlingen är att analysera om de sakrättsliga momenten påverkar den ekonomiska effektiviteten i samhället och om förändringar av de sakrättsliga momenten är motiverade från ett rättsekonomiskt perspektiv.

I avhandlingen analyseras traditions-, denuntiations- och avtalsprinciperna samt olika registreringsförfaranden för att skapa borgenärs- respektive omsättningsskydd. Som en del av analysen identifieras beståndsdelarna i de olika sakrättsliga momenten. Undersökningen är inriktad på åtta typfall: överlåtelse av lösöre; konsumentköp (avseende lösöre); överlåtelse av fast egendom; överlåtelse av luftfartyg; säkerhetsöverlåtelse med iakttagande av reglerna i lösöreköplagen; säkerhetsöverlåtelse av byggnad på annans mark; pantsättning av fast egendom; och pantsättning av patent.

För att kunna utvärdera de sakrättsliga momentens ekonomiska effektivitet presenteras även en teoretisk rättsekonomisk analysmodell. Modellen tillämpas sedan på de åtta typfallen. En av slutsatserna av undersökningen är att den ekonomiska effektiviteten av traditionskravet för borgenärsskydd vid omsättningsöverlåtelse kan ifrågasättas.

Per Henriksson är verksam som forskare vid Stockholms universitet och som bankjurist.